Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Gärna, ma chére!”
Hedvig lutade sig tillbaka. Ofrivilligt log hon
hjärtligt åt det löjliga receptet, en enfant gåtés
djärva ironi över sprätthökar och societet och gemene
folk:
”Tag en fin hårduk, spänn ut honom i luften och
låt därunder ställa sig en ung student, som nyss
fått bära värja; en rik köpmansson, som sluppit ur
kontoret; en bryggaremadam, som skall fara på
bröllop; en gesäll, som fått sitt mästerbrev, och en
kammarpiga, som börjat heta jungfru. Sedan var
efter annan stått där vid pass en bordläxa, tages
hårduken ned igen, och då äro alla inbillningar
där-uti fastnade. Därpå tages ett stop mjölk och silas
genom en helt ny borgmästareperuk och några
göpnar fint vetemjöl, som vuxit på en nämndemans
åker, och vispas ganska väl tillsammans. Det
skadar ock inte, om därtill lägges ett ägg, som är taget
från hönan av en ung fästmö, för vilken det en
gång lyst. Sedan allt är väl vispat, silas det genom
ovanbemälta inbillnings hårduk, och åter väl vispas.
Tag därpå en förgylld silverkastrull, fyll den till
hälften med smör och honung från Canaan, med
lycka och välgång samt de mesta dukater man i
hast kan få ihop, insydda uti en lapp av ett segel,
vari vinden alltid blåst och låt det sjuda. För var
slex häruti av ovannämnda deg får man en pösmunk.
Probatum.”
Ett skallande uppsluppet skratt belönade Dalins
kvickhet och den förnäma nådens excellenta
minnesgåvor. Och så skiftade Hedvigs stämning, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
