Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En Vecka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väg att fara hem, åtföljd och skyddad af en äldre
slägting, men som af sin kaffekopp hindrades att
i tid nedhinna till ångbåten. Då detta mötte,
bortlägger flickan hastigt utseendet af mamsell,
genom hattens aftagande, så att hon må undvika det
oskickliga i att resa utan beskydd; och med
schalettens påsättande gör hon sig i stället till
jungfru, i likhet med de öfriga 4 à 5 jungfrurna här
framme på fördäcket, hvarefter hon som sådan kan
resa fram, hela Mälaren åtminstone, utan förtal,
fast utan moster.
Grundligt tänkt eller icke, fäste sig likväl
sergeanten vid detta lilla uppträde. Det förekom
honom alltid oafgjordt, om flickan vore bättre
eller sämre folk i sig sjelf; hon var emellertid
ganska nätt och snygg i sin mörkblå kapott. Den
stora silkesduk af fint, ljusrödt, nära hvitt
sidentyg, med några smala, gröna ränder här och der,
hvilken hon knutit under hakan, och öfver sin
kam i nacken smakfullt ordnat till huckle —
eller, som det fordom kunde hafva hetat, slöja —
behagade sergeanten, och kom honom icke att
längta tillbaks efter kambrickshatten. Han gick
ned till kaptenen för att hemta upplysning om
hennes namn. Efter en stunds ögnande på passagerarlistan,
befans hon heta Sara Videbeck och vara
glasmästardotter ifrån Lidköping. En ovanligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
