Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
högt skratt, då de begge karlarne satte cigarrändarne
mot hvarann, med spända allvarsamma ögon observerade
spetsarne, och ifrigt arbetade på att det skulle
ta eld. Det lyckades; och den hederliga, fryntliga
kaptenen gick sin väg. Med ett eget uttryck af
sällhet tog sergeanten begge kindbenen pinfulla af ny,
frisk rök — ty man vet, att det är den första röken,
som smakar bäst — och blåste ut den högst långsamt:
men blåste den i sin tankspriddhet midt i ansigtet
på Sara.
»Åh då!» ropade hon och sprang ånyo sin väg
till den andra delen af fördäcket, der hon hade sitt
förut omtalade skrinbestyr.
Albert stod således åter ensam vid sin kappsäck,
— d. v. s. hennes — och betraktade den sjunkande
milda, täcka vestersolen. Man var nu kommen in
på Galten, den yttersta Mälarfjärden emot Arboga
till. Albert stod och såg på solen, såsom sagdt är,
men han såg också emellanåt på kappsäcken. Han
rökte långsammare nu; ty han tänkte, »om den här
cigarren blir slut i ett rapp, så tör det icke falla sig
lika behändigt som nyss, att få en till. Ja, helt
säkert har hon glas i kappsäcken; och jag tycker mera
om det, än om hon, såsom jag en gång trodde, hade
glas i bröstet, eller hela hjertat deraf. Det var en
dum tanke af mig — puh! — men jag skall icke
blåsa ut för mycken rök i sender — puh! — Låt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
