Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
an, att jag fick bjuda frun derute ett glas? jag har fin
malaga.»
Jag räds att Sara icke vill ha, så här tidigt.
»Det måste tillvänjas, herr sergeant. Topp! jag
slår vad att frun är ifrån Vestergötland? ett
förträffligt val, som herr sergeanten gjort: jag vill nu
önska, att bondvagnen är till lags och ej skakar för
mycket; men när man ej har eget åkdon, får man
nöjas. Jag är sjelf gift ifrån Vestergötland, der fins
det bästa folket. Jag är skam till sägandes slägt
med en, som är slägt med sjelfva Hörstadius. Jag
har förr en gång sett herr sergeanten: lång, vacker,
ståtlig karl! och jag hoppas att ännu en gång få —
på uppresan — mjuka tjenare — mjuka tje — »
Sergeanten kunde icke neka att dricka; men
gästgifvarens nästan faderliga huldhet och förtrolighet
stötte honom en smula, och påminde honom tydligt
om hans egenskap af underofficer.
Utkommen på gården, såg han Sara redan sitta
i vagnstolen. Värden kom efter med sitt glas på
brickan. »Tillåt! tillåt!» myste han.
Men Sara vände bort hufvudet och yttrade
förtretligt, halfhögt: med sådant upptager jag icke tiden,
i synnerhet icke om mornarne.
Albert kände en viss sveda, sade intet, men tog
tömmarne jemte piskan, och satte sig upp. Han körde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
