Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Albert hade nått sin bestämmelse i gathörnet;
tagit en kammare en trappa upp på stadskällaren,
och vandrade i den, än orolig, nyfiken och väntande
på bud; än förstämd, uppstämd och nedstämd. Han
såg på klockan, hon var sju på qvällen. Att beställa
hästar genast för morgondagen och så snart resa åt
Sollebrunn, syntes honom nu omöjligt; men
klockan åtta fann han det vara just det rätta. Först
måste han väl ändå taga afsked af — och när borde
hans återkomst likligen inträffa? Allt detta kunde
väl icke vara öfverläggningar af allramest invecklade
art; men han hade redan vant sig att med en
öfverlägga om så mycket; han ville göra så äfven nu, och
han fann sig ensam.
Hans oro samlade sig slutligen i en enda
brännpunkt: han satt tyst, stel och stirrande i sin
hörnsoffa med undran på att intet bud kom. Han hörde
en uppasserska slå i några dörrar till rum utanföre.
Han ropade henne med dundrande stämma. Hon
anlände i flygande. «Gif mig en kopp the!» sade
han och såg vild ut.
Van vid ovanliga resande, gick hon sin väg
beskedligt, tigande och utan undran. Då ropade han
henne tillbaka, och hon kom åter. »Hörde du hvad
jag begärde?» röt han. — Ja, herre. — «Så låt det
gå fort, medan jag sitter här och väntar!» — Icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
