[Read further instructions below this scanned image.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Dra! Dra!! kom det i en kvidande viskning.
— Ja, vill kommissarien verkligen att jag skall
gå, så går jag väl! Adjö då!
Och jag vände mig om och tog ett par steg mot
dörren.
— Stanna!! kom det jämrande.
Med ett reste han sig, tömde ett glas vatten,
andades djupt ett par gånger och stirrade på mig med
en underlig glasartad blick. Det ryckte nervöst i hans
mustascher. Så ordnade han rockkragen, strök sig över
pannan och sade: — Kandidaten skall få höra av mig
närmare. Här skall bli — — — hm, hm — — — lagens
strängaste — — — förb — — — hm — — — jag
menar, att det är sorgligt att höra så mycken
fräckhet av en ung man. Men kandidaten skall få höra
av mig! Lita på det, kandidaten! Jag skall ha ett
öga på kandidaten och inspektor skall få en rapport,
kandidaten, som skall bli ord och inga visor,
kandidaten! Sådana som herrn bruka lyckligtvis inte kunna
hålla sig kvar länge vid akademien. Sådana röt — — —
hm — — sådana — — hm — — nå, där är
konstaplarna äntligen! För hem honom och se till att han
uppgivit rätt adress!
Jag gjorde en ceremoniös bugning för den
stackars Pettersson, som med darrande händer börjat
ordna några papper på bordet. Den kraft m.ed vilken
han plötsligt påtvungit sig självbehärskning var
verkligen beundransvärd. N:ris 12 och 7 som i sin
ordning skummade av raseri över omklädningstvånget
följde mig ut på torget, vilket nu låg tyst och öde.
Men vid bron väntade mina kamrater enligt avtal
och de följde oss trots konstaplarnas protester. Vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
