Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De återfunna barnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
w
Plötsligt kommo rösterna af tvenne i närheten
samtalande personer henne att spritta till:
— Men, Ernst! är du då blind, som icke ser hvad
alla se; kasta dina blickar blott på Gerdas ansigte der
hon nu valsar, — ljöd grefvinnan Hildas röst.
— Hilda, ni bedrar er, det år valsen, och
ingenting annat, som upplifvar Gerda, — svarade grefve
Ernst; men rösten lät konstlad.
— Men om jag kan bevisa hvad jag sagt, om jag
för dina ögon framlägger hennes otrohet, hvad gör
du dä?
— Jag skall naturligtvis då tro er; men hvad jag
gör, blir en sak som ensamt rör mig.
— Nå väl, balen slutar klockan 12, möt mig
klockan 1 i nedra korridoren, så skall du få bevis. —
Fraset af en sidenklädning gaf tillkänna att
angifver-skan aflägsnade sig.
Alva skyndade nu in i danssalen, för alt träffa
Gerda; men hon var omgifven af en mängd gäster, och
alla bemödanden af Alva att få såga henne några ord,
strandade emot Gerdas besinningslösag lädlighet.
Slutligen lyckades det dock Alva att hviska i hennes öra:
— Jag måste genast tala vid dig.
— Icke nu, men i morgon, — svarade Gerda,
som aldeles icke var böjd, för att af Alva emottaga
några varningar eller förmaningar.
Medan balen fortgår, och alla dessa intriger
spinnas i de rikt upplysta salongerna, uppföres ett annat
skådespel utanför byggnaden.
En gosse om 13 å 14 år, klädd i en söndrig
jacka, smög, åtföljd af en läng, bredaxlad karl i
buldans-bvxor och blå rock, varligt omkring huset.
— Hör på, Conrad, — hviskade karlen, — låt se
att du nu begriper mig. När jag var betjent här, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
