Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utesluta möjligheten, att några af uppgifterna snarare hänföra sig
till de fartyg, hvilkas färder senast skildrats.
Det är förut påpekadt, att den spanska regeringen redan före
successionskrigets utbrott i slutet af år 1701 funnit anledning att
befara angrepp af fientliga kapare på kolonierna vid Stilla hafvet.
Ett sådant kom väl ej omedelbart efter krigsförklaringen till
stånd, men utsändandet af de franska fartygen till dessa farvatten
har antagligen utgjort en bidragande orsak till, att man i
England ej dröjde länge med att sätta anfallsplanen i verket.1 Den
11 september 1703 afseglade från England en kapareexpedition,
bestående af tvenne fartyg: det ena, »Saint George», med 26
kanoner och 120 mans besättning, stod under befäl af den bekante
William Dampier, det andra, »Cinque-Ports», med 16 kanoner och
63 man, fördes af Charles Pickering. Manskapet bestod af
sam-manrafsadt folk, och det sätt, hvarpå man ordnat besättningens
aflöning — den utgjorde endast andel i de tagna priserna — lade
grund till tvedräkt och myteri, som småningom upplöste denna
föga lyckosamma expedition. Efter att hafva passerat Kap Hora
anlöpte de båda fartygen Juan Fernandez för att proviantera
medelst jakt på de där i mängd förekommande förvildade
getterna, som spaniorerna, för att beröfva flibustiererna en
existensmöjlighet, förgäfves sökt utrota genom att på ön landsätta
glupska hundar. Medan man låg här, upptäcktes helt oförberedt, d.
29 febr. 1704,* * * * 8 ett segel; de båda fartygen gjordes klara i sådan
hast, att fem män och åtskilliga skeppsförnödenheter blefvo
kvar-lämnade, och båtarna, som man ej hann taga ombord, gingo
förlorade på öppna sjön. Den främmande seglaren jagades och
upp-hanns vid soluppgången nästa dag. Den befanns vara ett franskt
skepp om fyra hundra tons, med 30 kanoner och talrik bemanning.
I sju timmar varade striden, engelsmännen fingo nio man döda
och åtskilliga sårade, men då en bris sprang upp, begagnade sig
fransmannen däraf för att undkomma, och Dampier, som under
striden illa understödts af det andra fartyget — efter den förste
befälhafvarens död fördt af kapten Stradling — ansåg icke
råd-ligt att förfölja. I stället skulle man återvända till Juan
Fernandez för att hämta det, som där kvarlämnats. Då ön den 3
1 >We had commissions from H. R. Highness the Lord High Admiral to pro-
ceed in a warlike manner against the French and Spaniards» (W. Funnbll, A
voyage round the world, being an account of Capt. William Dampier’s expedi-
tion into the South Seas, Lond. 1729, s. 2).
8 De engelska tidsuppgifterna äro efter gamla stilen, hvarför de, för att blifva
jämförbara med de franska och spanska, böra ökas med 11 dagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
