- Project Runeberg -  De franska sjöfärderna till Söderhafvet i början af adertonde seklet. En studie i historisk geografi /
124

(1900) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren - Tema: Exploration, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

efter det att jesuiten José de Texada, genom sina skarpa
klagomål mot förvaltningen på öarna, föran led t en kunglig befallning
om åtals anställande mot deras oredliga styresmän; troligen var
med anledning häraf den ordinarie guvernören vid den
ifrågavarande tidpunkten försatt ur tjänstgöring. Däremot finna vi en
don Manuel Arguelles omnämnd af Gemelli Carreri såsom
kapten på galeonen »San José>, med hvilkenhan 1696—97 gjorde färden
från Manila till Acapulco. Helt säkert var det samme man, som
tio år senare välkomnade de franska sjömännen såsom vice
guvernör på Guam. Visserligen berättar Gemelli Carreri, att den
kapten, som spaniorerna kalla »capitaine de mer et de guerre», dog
under resan, men då bland galeonens befäl funnos flere kaptener —
cbefen kallades, såsom förut nämnts, general — beböfva vi bäri
ej se något hinder för den påpekade identiteten. För öfrigt få
vi af Gemelli Carreri icke veta något annat om don Manuel, än
att hans befattning var en ren sinekur, på hvilken han dock sade
sig förtjäna 25- å 30,000 piaster under en enda resa.1

*



«

*



Till berättelsen om besöket på ön har manuskriptets författare
fogat en beskrifning af densamma och dess invånares seder. Efter
en så kort vistelse kan man ej vänta, att författaren härom skall
lämna oss några underrättelser af större värde. Sådana skulle
dock hafva varit särdeles önskvärda, då det folk, hvarmed man
här trädde i beröring, sedan långt tillbaka ej mera existerar.
Mariannernas urinvånare, Chamorros, dukade nämligen hastigt
under för det gränslösa förtryck, hvaruti de råkade, sedan de ej
längre kunde göra motstånd mot spaniorernas välde. Deras starka
frihetskänsla förledde dem till förnyade uppror, »men de hafva
fått ångra sig», säger Pierre Moirie. Helt visst öfverskattar han
befolkningens storlek, då han anger de vapenföra männens antal
till 5- å 6,000. Den första folkräkningen, år 1710, skall hafva
utvisat blott 3,539 invånare, och år 1741 hade antalet sjunkit
under 2,000.2 öarnas nuvarande befolkning är en degenererad

1 U. Le Gentil säger: >Ce capitaine est nn espèce d’homme de paille, et pis
encore, car il est fort difficile de dire an juste quel est son emploi.» Men som den
ifrågavarande kaptensbeställningen var den bästa platsen på fartyget, måste den,
som önskade erhålla densamma, betala 3- & 4,000 piaster åt guvernören i Manila
( Voyage dans les mers de l’Inde, T. 2, Paris 1781, s. 210).

8 Meinicke, Die Tnseln des Stillen Oceans, Th. 2, Lpz. 1876, s. 397.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:58:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dewfranska/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free