Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för ej möjligt att uttala ett bestämdt omdöme; att denna handel
ej var en af de minst viktiga faktorerna är i hvarje fall uppenbart.
Bland Frankrikes fiender hade naturligtvis sjömakterna,
England och Nederländerna, den närmaste anledningen att uppställa
kommersiell vinning såsom mål för krigets uppoffringar. Särskildt
England kunde under de senare krigsåren, då faran för det
Stuart-ska husets återinsättande var undanröjd och Frankrikes öfvermakt
för lång tid syntes bruten, knappast för egen del vänta några
andra fördelar af en fortsatt krigföring än ett för landet
tillfredsställande ordnande af handeln och förvärfvet af platser, så väl i
Europa som Amerika, hvarigenom betryggande stödjepunkter
därför skulle vinnas.
Englands önskemål i afseende å handelsförhållandena hafva
antagligen fått sitt fullständigaste uttryck i den handelstraktat,
som detta land den 10 juli 1707 afslöt i Barcelona med ärkehertig
Carl, hvilken då, såsom Carl III, betraktades som Spaniens
rättmätige monark af England och dess allierade. Till denna traktat,1
som upplifvade och bekräftade äldre öfverenskommelser mellan de
båda landen och satte i utsikt väsentliga tull-lindringar för
Englands import till Spanien, var fogad en hemlig artikel, hvari
stipulerades upprättandet af ett engelskt-spanskt kompani för
handeln med Indierna, d. v. s. Spaniens kolonier i Amerika, men hvars
trädande i verksamhet emellertid måste uppskjutas till den
tidpunkt, då Carl inträdt i faktisk besittning af hela den spanska
monarkien, hvartill England nu ytterligare förband sig att medverka.
Om mot förmodan detta kompani ej skulle komma till stånd, skulle
England i de indiska besittningarna åtnjuta samma handelsfriheter
som spanska undersåtar och därjämte vara berättigadt att årligen
ditsända ett antal fartyg med handelsvaror till visst fastställd t
belopp. I den hemliga artikeln heter det vidare, att »som det är
kändt och uppenbart för hela världen, att de krafter, som satt
den franska kronan i stånd att uppröra Europa, härflutit af de
stora skatter, hvilka densamma dragit från spanska Indien medelst
insmuggling af handelsvaror och dess undersåtars handel
därstädes, och som fransmännens utestängande från Indien utan tvifvel
vore af högsta vikt och till stor förmån för Storbrittaniens och
Spaniens undersåtar» — så förbundo sig de båda kontraherande
makterna att för all framtid utestänga alla franska undersåtar,
1 Dess spanska text är pnblicerad af A. del Cantillo, Tratados de paz y de
comercio, Madrid 1843, s. 48—52, och af Ch. Calvo, Recueil complet des traités de
VAmérique Latine, T. 2, Paris 1862, s. 154—162.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
