Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
salen” på Upsala slott uppställa en af honom sjelf
förfärdigad theater, på hvilken han med biträde af
flera 6tudiikamrater uppförde åtskilliga skådespel,
bland andra tragedien Rosimunda, som Hiärne
författade till firande af konung Karl XI:s besök i
Upsala 1665, och som gafs med största bifall inför
konungen och hans följe, hvaribland några af rikets
råd befunno sig. Dessa theatraliska föreställningar
afstadnade dock efter en kort tid, då upphofsmannen
och hans förnämste medhjelpare *) lemnade
universitetet. Men dylika kommo åter i gång derstädes 1682,
hvilket år å nyo — enligt uppgift af Karl Gustaf
Tessin — ”någre unge studenter sammansatte sig och
under gamla doctor Olof Rudbecks samt professor
Lagerlöfs direction uprättade en formel theatre,
spelandes derpå allehanda skådespel uti fyra *års tid,
samt hade den nåden, at Hennes Maj:t Drottning
Ulrica Eleonora (Karl XLs gemål) tvenne gånger i
egen hög kongl. person hedrade déras skådeplats
med sin nådiga närvarelse, samt i anseende till deras
förehafvande ’ beviste dem allehanda nådetecken” **).
*) Bland dem m& nämnas: Samuel Columbus, sedermera anstäld
vid antiqvitets-kollegiet i Stockholm, och bekant såsom skald; —
bröderna Jakob och AndersWolimhaus (fadren var apothekare
i Upsala), af hvilka den förre blef adlad med namnet Gyllenborg,
utnämndes till kongl. råd (1695) och erhöll grefvevärdighet; den
senare adlades med namnet Lejonstedt, blef riksråd (1719) och
äfven upphöjd i grefligt stånd; — samt Jakob Isthmenius,
som befordrades till riksantiqvarie (1675) och blef adlad Reenhjelm.
**) De citerade orden äro hemtade ur en i riksarkivet förvarad Aller
underdånigste Pro Memoria, hvad betänkligheter som kunde vara
at förbjuda Svenska Comoedier, hvilken P. M., enligt drottning
Ulrika Eleonora den yngres egenhändiga påskrift, blifvit aflemnad
den 8 dec. 1738. Författaren är icke namngifven, men emedan
han säger sig ”uti sexton år på ämbetes vägnar haft at göra
med alla Comoediante Tronpper, som här i staden (Stockholm)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
