Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ens egne ögon äro fulle med tårar öfver en
tryckande nöd, särdeles af äkuld, som är, bland alla,*
det olyckligaste tillståndet”*). — För att söka åter
upphjelpa den förfallna theaterinrättningen till ett
anseende, som svarade mot ändamålet med dess
stiftelse, träffade år 1753 löjtnanten friherre Fredrik
Wilhelm Hastfehr öfverenskommelse med Langlois
och hans skådespelarpersonal, att den förre skulle
mot vissa vilkor öfverlåta på Hastfehr ”sin genom
konglig resolution erhållna rättighet till en svensk
trupps antagande”, och den senare, för bättre
utkomsts skull, undfå af honom årlig lön. Hastfehr
begärde Kongl. Maj:ts bifall till denna entreprenad,
”på det han under dess höga hägn måtte med så
mycket större force och säkerhet kunna verket
fortsätta", och han erhöll detta bifall i april månad
nämnda år **). Men det höga hägnet blef mindre än
intet. Konung Adolf Fredrik och hans gemål funno
föga behag i de inhemska skådespelen; en fransk
theatertrupp inkallades, och åt denna måste nu den
svenska utrymma sin skådeplats, efter att i sexton
år hafva utöfvat en onekligen berömvärd verksamhet.
Af de under tiden uppförda stycken känner man
nästan endast dem som blifvit tryckta, och dessa
utgöra omkring 70, h vari bland 15 äro svenska
originaler och de öfriga öfversättningar från berömda
franska, engelska och danska författare.
*) Inlaga d. 16 nov. 1748, i riksarkivet. — För hvai^e spektakel
erlades 6 daler kopparmynt till rasp- och spinnhuset i Stockholm,
samt 6 daler silfvermynt till lasarettet dersam mastades.
**) RAdsprot. d. 30 mars 1753.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
