Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som blifvit utländingar förimnadt; men konungen,
”h vilken dispositionen af komedi huset enskildt
tillhörde”, ville icke tillåta svenska truppen att der
alternera med den franska, i anseende till de
de*-ordres som derigenom kunde uppstå. Det
resolverades fördenskull, att Stenborg och hans sällskap väl
finge uppföra skådespel i Stockholm, men borde
sjelfva förse sig med theater. — Under de största
ansträngningar, och kämpande med ytterlig
fattigdom, fortfor derefter Stenborg i sexton års tid att
spela ömsom i hufvudstaden, ömsom i landsorten,
hvarest han äfven fick uppträda, på grund af en
konglig resolution den 23 maj 1758. I Stockholm
egde han ingen stadig lokal, utan måste inrätta sin
skådeplats än här, än der, ofta på de otjenligaste
och uslaste ställen. En tid spelade han på vinden i
ett ruckel vid Kimstugatan, senare (1768—1770) än i
kongl. lifgardets läger pä Ladugårdsgärdet, der en
theater fans inrättad, än i det forna Hamiltonska eller
dåvarande Bergstrahlska huset vid liiddarhustorget,
än vid Jerntorget, i hörnet af Bankogränden, ”der
som Lafons kaffehus förr har varit”. Hurudan svenska
theaterns belägenhet var på 1760-talet, kan inhemtas
af en samtiding, friherre Ehrensvärd, som deraf lemnat
följande skildring*).
”Smaken för franska theatern blef så allmän och
intagande, att man glömde, det en svensk theater
hade funnits, och ansag det vara dåraktigt att tro
en sådan kunna finnas. Skulle något ridicult
omtalas, så var det ord, dem man ännu från den samma
*) 1 ofvan anförda berättelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
