Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pojken. Envises han och vill ha Anna, så tar jag
min hand ifrå honom, och hur pass han se’n kan
försörje sej med e hustru, som inte har en skilling,
det begriper Patron lätt.
Brukspatronen.
Ar det endast Annas fattigdom, som hindrar, så
kan jag hjelpa saken. Jag skall förse henne med ut-
styrsel.
Lotta.
Och jag lofvar att sörja för hennes bruddrägt.
Wilhelm.
Kära fader Sven, låt inte be er förgäfves. Låt
Erik få den han håller af. Hör en bön af hans gamle
skolkamrat.
Sven.
Det är just inte Annas fattigdom, som jag bryr
mej om. Herrskape skulle inte fälle ett enda ord i
saken, om di visste hur det är mellan far hennes och
mej. — Nej, ju mer jag tänker på, att jag skulle bli
slägt med Jan Hansson, ju omöjligere finner jagset.
Erik får ta hus hvar han vill, eller också ska
uppgö-ringen mellan Ola i Gyllby och mej stå fast. Och nu
inte ett ord mer om saken. Kom, Olal Kom, Britta!
Var inte ledsen, käre du!
Britta.
Ledsen? Pytt ock! Jag behöfver inte truge mej
te en man, inte.
[Sven, Lisa, Ola och Britta gä in i stugan)
Brukspatronen (till Erik och Anna)
Trösta er, stackars barn! An är inte allt hopp
förlorad t. När fader Svens sinne hunnit svalna och han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
