Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
le alternera varannan gång med en svensk och varannan
gång med en dansk monark. Gemensamma
ungdomsminnen, glada anekdoter och allvarsamma reflexioner
omväxlade för övrigt, och soarén var slut kl. 12. Bland andra
berättelser vill jag citera Vegesacks om två judar, Aron och
Levi, vilka, bjudna på en fest, ej kunde motstå begäret att
var och en hemtaga därifrån ett silverkuvert. Aron
begagnade sig av ett obevakat ögonblick för att stoppa sked
och gaffel i sitt stövelskaft. Levi märkte dock spelet.
Då värden uppmanade sina gäster att visa kort- och andra
trollkonster, bad Levi att någon av sällskapet ville stoppa
ett silverkuvert i hans ficka, och då så skett ropade han:
))Ein, zwei, drei, kuvertet ligger i Arons stövlar.» Där
återfanns ganska riktigt ett kuvert, och Levi fick obemärkt
behålla sitt. Jag berättade å min sida, huruledes
guldsmeden Hammer, som lurat så många andra, i sin tur blev
lurad av en annan jude. H. hade blivit ägare av en
ovanligt stor och värdefull pärla, fordom familjen Fersens
tillhörighet, och reste till Hamburg för att erbjuda den till
en världsbekant juvelhandlare därstädes. Införd i den rike
mannens salong, framtog H. sin dyrbara klenod. Juden
föll i hänförelse, och i en handvändning svalde han pärlan.
»Tag hit min pärla», ropade H. förskräckt. »Vilken pärla?
Är herrn galen?» svarade juden helt lugnt. Inga böner
eller hotelser hjälpte. Polisen, som ansåg juvelhandlaren
vara en man av ära, skrattade åt H:s försäkringar, och
juden hotade honom med process för äreröriga beskyllningar.
Pärlan var för H. förlorad. Sedan dess tager han alltid
sin hustru med sig vid dylika transaktioner. »Och sedan»,
utropade hovfröken Nordenfeldt naivt, »vart tog pärlan
vägen?» (allmänt skratt).
Vid Bomans auktion, då keramiska avdelningen såldes,
gjorde kungen dyrbara inköp, som han med stolthet visade
mig. Dessutom skänkte han 1,000 kr. för att förstärka
den summa, som Nationalmuseum hade att för ändamålet
disponera. Andra konstälskare följde exemplet. Museet
har därigenom riktat sina dyrbara Rörstrands- och
Marie-bergssamlingar med ytterst sällsynta pjäser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
