Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och svängde med buteljen. »Det är bara de fördömda
nässlorna, som stigit er åt hufvudet! — Ni ska vara
glada och ta hvarandra i famn, och så ska ni. . .»
Han af bröt sitt tal för att fördjupa sig i
naturfilosofiska betraktelser öfver en myra, som släpade på
ett granbarr, och i nästa ögonblick somnade han
och drömde, att han gick för första gången till
Herrans nattvard.
»Nå, tar du dina ord tillbaka?» frågade Hök och
skramlade med silfverkronorna i byxfickan.
IyUmp-Hans lyssnade till klangen och svarade:
»Kyss till! . . . Inte är det värdt att bråka vänner
emellan längre. — Hit med näfven!»
Försoningen stadfästades med ett väldigt handslag,
och Hans föreslog, att man skulle röka en fredspipa.
»Efter som vi ändå en gång måste sätta oss in i de
amerikanska förhållandena,» tilläde han och bjöd
Hök den stoppade och tända pipan, »så är det så godt
att börja först som sist.»
Och så spelade man rödskinn och rökte fredspipa
och drack brännvin.
»Sofver det där nötet?» frågade Hök efter en stunds
tystnad och pekade med foten på Strykern.
»Som en stock!»
»Kom då hit skall jag säga dig ett ord så godt som
två!»
Han gick och satte sig bredvid Jonas.
»Ser du, min gubbe lilla,» började denne och lade
sin hand liksom smekande på Hans’ axel, »ser du,
det var aldrig min mening att behålla de sextio, som
jag vann $f dig på bondtolfva. Tycker^du det! —=
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
