Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dig från senhöststormen
sänder jag min sång —
falle på din kista
jorden lätt en gång!”
1887.
Karin.
En halmhatt, höljd af hvita spetsar,
ett smidigt lif i sjömansblus,
en fin profil, två mörka ögon
mig lockade i sommarljus.
Det var du själf. Där jag på skansen
af kosterbåten ensam låg,
jag upp ur blekgrönt böljsvall stiga
en fager liten häxa såg.
O, mycket då jag velat gifva,
blott drömmen tagit fast gestalt —
förkVoppsligad jag velat hämta
dig upp ur skumstänkt västersalt.
Och om besvärjelsen blott lyckats,
jag kosterbåtens segel spänt
till härlig långtur, ifrån hvilken
blott såsom min du återvändt.
Marstrand juni 1889.
Ombord,
Där uppe i röksalongen
man dukat till viraparti,
och toddarna rykte på bordet,
och samtalstonen var fri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
