Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”nu knyta vi två ett olösligt band —
nu är du min!”
Och båda som skuggor försvunno dit ut,
där hafvet gick öppet och isen tog slut.
1890.
Marmorhjärta.
Hon lefde högt, den unga vackra frun,
såg i sin villa badsäsongens grädde;
i vagn hon gungade på ejderdun,
och sofgemaket hon med siden klädde.
Ett präktigt sofgemak, där blicken föll
på lyxartiklar ifrån kontinenten,
och sängomhänget, väfdt i orienten,
en liten amorin med pilen höll.
Framför venetianska spegelglas
hon bytte toaletter da’n i ända,
men också lyckades hon männen blända
klädd uti atlas, sammet eller gas.
Det hennes nöje var att med en blick,
än ljuft förförisk, lofvande ett eden,
än gåtfull, som en sfinx vid ökenleden,
se hur en man för fotterna hon fick.
Och så — så slank hon undan som en ål
och svepte in sig i sin Isisslöja,
rädd att sin skönhet för en dödlig röja; —
att väcka längtan blott var hennes mål.
Och lifvet tog hon som en lustig fest,
vid hvilken vin och rosor skulle glöda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
