Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och skogens dunkla stigar,
där världen tycks ta slut.
Och hör! nu surrar flugan —
hör en så vacker sång!
Den klingar skog och vatten
så friskt på samma gång.
Hör du ej björken susa,
hör du ej forsens fall,
hör du ej trastens visa
och hafvets långa svall?
Du svarar ej, men viftar
så vänligt på din svans,
och kloka, bruna ögon
få liflighet och glans.
Gif flugan fri! du säger.
Och husbond* dig förstår.
Flyg ut, min vinterfluga,
till frihet, sol och vår!
1899.
Qrefvinnaa Iza.
Där nu ni sitter, min grefvinna,
med armen stödd mot stolens karm
och med rubiner, hvilka brinna
som blodstänk på er hvita barm —
Jag kan ej hjälpa, minnen springa
ur sina halft förglömda vrår
och glada melodier klinga,
likt hälsningar från flydda år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
