Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med en blick dess längd jag mäter,
leende jag tänker: Vandas!
Och när jag troféen låter
genom mina fingrar glida,
ser jag strax i tanken åter
flickebarnet vid min sida —:
Ser profilens linjer, mjuka,
läpparne, de vallmoröda,
öfver hvilka kärleksorden
stormande i yrseln flöda.
Och jag tänker: mörka Vanda,
när i sorgens natt jag fryser,
dina svarta ögons flamma
skall bli sol, som värmer, lyser.
Tanken på din kyss, den sista,
skall mitt blod, hur utkyldt, tända,
och ännu i dödsminuten
skall din fägring ögat blända.
1899.
Höstsaga.
Den sista ros, som röd i häcken brann,
den sista fjäriln talte med hvarann.
Och rosen sade: nu är sommarn slut,
och mina kronblad strös för stormen ut.
Du, hvita fjäril, stanna då hos mig,
när öfver jorden natten breder sig!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
