Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi höllo samman med hvarann
i lycka som i nöd,
och upp vi stodo som en man,
när Gustaf Adolf bjöd.
I våra ramar höllo vi
Europas öde då —
till slafven sade vi: var fri!
och till tyrannen: gå!
Slikt kan ej glömmas. Flydda dar,
fastän 1 sjunkit ner
i tidens flod, där dröjer kvar
en återglans af er.
En återglans! Och därför bär
nu också Sverige sorg,
och därför beder man nu här
i koja som i borg:
Du, store Gud, som världar styr,
tag Finland i din hand,
att mörkret flyr, och dagen gryr
i tusen sjöars land!
I drifvor sofver skogen än,
men björken står i knopp —
när du till lifvet väcker den,
väck äfven Finlands hopp!
Se, detta folk, som står försänkt
i stum förtviflan nu —
det tiger fast man djupt det kränkt —
o, tala för det, du!
Rör tsarens hjärta! — honom säg,
att hvad han nu begår
är löftesbrott, och att sin väg
med hämndens frön han sår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
