Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I folkens kedja smycket blifvit du —
det glänser och det skimrar, stolt som modet,
och snillets flammor, sända ned af Gud,
sin eld ha gifvit åt det franska blodet.
I dag är fest i Sveriges hufvudstad:
kanonen dundrar, marseljäsen dånar,
och att ge lif åt solblekt husfasad
sin glada färgprakt trikoloren lånar.
Ej politikens kalla, kloka konst
i denna stund ett ord har här att säga —
nej, gammal kärlek, nedärfd sympati
för två nationer mer än annat väga.
Och därför — vive la France! Vår kloka värld
din eld, din ungdom alltför väl behöfver:
du är den sträng, som alltid klingar högst,
när mörkrets makt till ro de andra söfver.
1891.
/ kärlek.
Du står i välombonadt hem
och ut i kvällen skådar;
en molnvägg, hotande och mörk,
i väster storm bebådar.
Den stiger, öfver stad och land
den svarta vingar sträcker-,
i morgon bryter stormen lös,
när sol i öster bräcker.
Kring rik mans flöjelprydda tak
den skall i vrede hvina,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>