Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
u
tiga planen. Convojen fortsatte emellertid lyckligt sin
kosa till grannskapet af Canariske öarne, där en del skepp
styrde mot Westindien. Den andra med v. D. fortsatte
resan utan landning till Cap. Dagboken, som hittills varit
torftig, endast omtalande väder och vind och dylikt, blir
här under farten på dessa ljufliga vatten rikare.
Berättelsen om huru man lefde om bord saknar kanske ej allt
intresse, i afseende på saker och personer.
»Hittills ha vi ej haft den aldraminsta occupation *),
ty som svage sjömän har en legat här, en annan där,
och dagar passerat utan att man bekymrat sig om väder,
vind, manoeuvre, Engelmännen eller hvad häldst vara må.
Sjön fordrar en god hälsa och särskild
kroppskonstitution.
»Wid denna epoque voro vi fiére sjömän i stilla sjö
och vackert väder; man började nu att tala om franska
och spanska flottorne, deras tillämnade kryssning;
Engels-männernes defaite och undergång, om sista amerikanska
convoyen lyckligt ankommer; om Cadiz, och dess
härlig-heteT, tjurfäktning, flickor m. m. Man började spela
allehanda spel, som imperial, loto, piquet, triomph, dam, på
bord, på kistor, i sängar, i hängmattor, under trappan, i
kjök, i stora kammaren, — och öfver hela skeppet var
allt i rörelse. Desse göromål förändrades en annan timma
i sång, i lekar, i discourser öfver luft, himmel, stjernor,
religion, vatten, jorden och dess delning. Vad
propone-rades öfver vigtiga, oftare öfver små saker; allehanda
*) Läsaren får hålla till godo med en mängd främmande ord;
de beteckna en tids sätt, som ej ar.såg någon bildad, därest lian
ieke kunde barbarisera sitt modersmål, då med fransyska, förut
med tyska och latin. Hos en ung officer i fransk tjenst får man
väl mera öfverse med sådant. I sammanhang härmed må det
kanske nämnas besynnerligt, att Svenskarna, som från hedenhös
hufvudsakligen varit krigare, som påfunnit och utbildat mycket i
deras konst, likväl låtit, mer än i någon annan, dennas språk
fyllas med främmande, för den oinvigde alldeles obegripliga, ord,
hvilka förträngt de gamla, egne, — så mycket, att man blott på
vår nyaste politik» fält kan finna en därmed jemförlig, frodigt
kringskjutande, främmande växtlighet. Detta tillkännager något
för fosterlsndssinnet bedröfligt, helst vi annars ej hafva tett oss
som svaga hufvuden. Men språkbildningen beror icke därpå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
