Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nande sig dessutom åt det, såsom det tjcktes ädla, och
sköna ljus, hvilket spreds från konster och vetenskaper,
de där under 1700-talets sednare, fredligare hälft härligt
hade uppstrålat i Europa.
Kort före revolutionen var luften full af stora
förslager, idéer, som, menade man, skulle lyckliggöra verlden,
och just höllo på att stilla sätta sig, med ömhet
omhuldade både af furstar och folk; vore paradiset först och
väl genom idéerne tillskapadt och beredt, skulle englarne
nog komma efter af sig sjelfva — blott genom upplysning
och alla skrankors borttagande för den yttre friheten,
trodde inan sig återbringa paradisiska tiderna och straxt
få menniskome lycksaliga på jorden. Man såg endast på
det förmörkade förståndet, glömde hjertats förderf. De
ystra läror, det lättfärdiga lefverne, öfver hvilka de mäg—
tige i sina salar stoltiserat, hvaråt de fröjdat sig såsom
åt en deras blifvande, uteslutande rättighet, flyttades snart
allt längre och längre ned i samhällsordningarne och upp^
penbarade slutligen på allt mindre fint och angenämt sätt
sitt egentliga innehåll, tillämpade af hopen efter hennes
lystmäte och fattning. Alla fingo omsider hvar i sin
ordning böta — folket ej minst — de fleste för svaghet och
falsk slapp eftergifvenhet. Månge oskyldige drogos ned
i förstörelsen, af förfädrens och andras skuld. Den
vanliga, historiska gången är sådan; betecknande kanske
mensklighetens gemensamhet i skuld, i ansvarighet, i
deltagande af glädje och smärta.
Närmaste åren förut kunde ingen näppeligen
förmoda, det en så förskräckelig omhvälfning skulle
erfordras för att, såsom det sednare hette, bereda jordmån
för de härliga idéernas, de höga inbillningarnes, sådd
och växande, eller att utur de djupt plöjda fårorna
sedermera en sådan stank skulle uppstiga, — af jord,
af utsäde, af gödningsämnet. Häraf kommer ock en
strid, som ännu varar, mellan dem hvilka behålla den
s. k. menskliga odlingens framskridande ensamt i sigte,
neml. om revolutionen verkat främjande eller hämmande
i detta afseende. De fromme se däri blott ett syndastraff
och medel till ett ogudaktigt folks väckelse, åberopande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
