- Project Runeberg -  Några anteckningar om och af general von Döbeln / Del 1 /
58

(1856-1878) [MARC] Author: Georg Carl von Döbeln
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och jag är säker att alla dessa och tusen andra skäl, lagda för
konungens ögon, skola leda till antagande af den plan, det förslag,
ni bor framställa och som blir följande: *)

Regementet Adelsfanan, som alldrig är utrustadt, borde i
närvarande ögonblick användas. Men, då det är rytteri, kan det
hvarken uppsättas eller blifva till nytta i Finland; ty d$t hästfolk
där är, eller kan blifva ditskickadt, skall vara tillräckligt. Hvarje
adelsman skall gerna, i stället för att rusta en hästkarl, ställa en
man till fot. Därigenom få vi 395 man, hvilka ej kosta något,
hvarken för kungen, eller i lega och beklädnad. Hesten skall
tagas ur de infödda regementerna. Enligt gamla grundlagen
behöf-ver adelsfanan alldrig gå ut öfver gränsen; således gör den föga
tjenst för det närvarande; men så mycket mera skäl att begära
en karl till fot, som blir mindre kostsam. Och i det man
sålunda inkräktar på grundlagen, behöfves hvarken underhandla för att
sända dem till skogs, fau diablej om det åfordras, ej heller att
använda de förre officerarne. Denna styrka kallas: Adelns
fotjä-garecorps.

Till underofficerare och corporaler böra 2/3 tagas bland
Finnar och «/, af tyskar; men icke von den alten Schlafmiitzen.
Hvar-för Finnar? Emedan vi ej känna landets språk, och det är
nödvändigt att hafva folk som förstår det, isynnerhet bland lätta
trupper. — Om detta förslag ej kommer att behaga, måste man taga
alla soldaterna ur infödda regementer. Ingen får inträde under 18
eller 20 år, eller öfver 30 eller 35; alla starkt folk, af
medelmåttig växt.

När corpsen blifvit samlad, rustad och öfvad, kan man tid
efter annan dit insätta några öfverlöpare, icke i antalet af de 600,
men väl, för att med 10 till 12 man öka hvarje cotnpagnie. Detta
är skälet, hvarför jag vill hafva några tyska underofficerare.

Beväring: Ni vill skrifva till Frankrike efter vapen samt
gif-va räffelbössor åt hela truppen. Det fordras tillåtelse från hofvet
att från franska vapenfabriker erhålla studsare, och detta är
svårighet underkastadt. Om saken väl betänkes, så passar ej detta
vapen för en stor trupp, emedan det måste laddas med mycken
omsorg, och det laddas icke rätt fort; men väl vore att hafva ett
10-tal på hvarje compagnie. Tänk således ej därpå. Låtom oss
taga gevär, sådane gardena ha, med preussika laddstocken och
bajonnettskon såsom den franska, d. v. s. en ring som håller
ba-jonnetten i stället för skrufvar. Följaktl. behöfver endast beslaget
något ändras. Som våra gevär äro utomordentl. tunga och bli det
än mer genom cylindriska laddstocken, skola vi bära våra
bajon-netter i gördeln; de äro snart påsatte för en strid, och d$
soldaten icke vänjes bära den, utom när den blir honom nyttig på
ge-värsändan, så skall han ej förakta densamma, som de nu göra.

*) I detta stycke hänsyftar v. D., såsom man ser, på
Gustaf III:s krigsföring och fribatailloner.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:01:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dgcant/1/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free