Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till S:s efterträdare utnämdes baron Hastfer, en man,
som för detta varit ansedd för en käck, kunnig och
redlig ofiiccrare; — att han äger alla dessa egenskaper, kan
nu beklageligen sättas i fråga. Det är säkert, att baron
H. ej fullbordat, icke en gång vidmagthållit den discipline,
ordning och militairiska instructionsplan, som af S. varit
påbegynd.
Törhända har baron H. redan bortglömt de
principer, han bort ha tillfälle lära i utrikes tjenst; åtminstone
uragtlåtit kännedom af de angelägne mindre delar, hvilkas
sammansättning utgör det hela och dess bestånd.
Discipline, som är själen af den militairiska kroppen,
är den angelägnaste. Den bör mäst vårdas och
hand-hafvas i ett land, där en tvungen institution, jag menar
indelningsverket, ehuru väl passande för riket och gemena
soldaten, är högst skadlig för officerare. Detta visste S.;
också var hans första och angelägnaste omsorg, att införa
och vid magt hålla den strängaste subordination befäl och
underhafvande emellan.
Alla under militärisk lag och lydnad vane officerare
rysa vid åtankan ¿f de vahnhedrande händelser, som
in-disciplin och insubordination ordsakat vid svenska
militären. (Anjalaförbundet året 4788 *)• Tvänne olyckliga
*) Under ransakningen Lärom skref en kunnig och redlig
officer, capt. v. Rappolt, från Stockholm till sin bror: »General
Armfelt säger alltjemt inför rätta: »Allt hvad skett är grundadt
på mi ne utgifne ordres, således bör jag ensam tilltalas, och alla
de andre ställas på fri fot; hvad min egen oskuld angår, så
är det tids nog, att den blir allmänt känd efter min död.»
Men då rätten befallt honom säga hvad bevis han egde på sin
oskuld, svarade den gråhårige generalen: »Inga skrifteliga; men
låt min brorson Gustaf Armfelt och capt.-lieut. grefve Claés Horn
höras såsom vittnen, så skall rätten snart öfvertygas derom.»
I exc:s Rosenblads efterlemnade anteckningar, hvilka väl
för-tjena utgifvas, omnämnes, huru Gustaf III började 1788 års krig
emot rikets grundlagar, vidtog till utförandet endast halfva mått
och steg, räddades genom anjalaförbundet, Danskarnes infall i
Bohuslän och adelns oförsigtiga gräl vid 1789 års riksdag; adelns
värdiga hållning omtalas sedermera vid säkerhetsactens
genom-drifvande, då konungen däremot genom sitt beteende förlorade all
aktning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
