Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vande ruin. De hördes ej; kejsaren var Napoleons slaf
och pådrefs af honom på det ifrigaste. Med ett ord:
näppeligen har en inkräktning varit mera orättvis och låg,
än Finlands: det eröfrades ej blott, det röfvades eller
stals**) från Sverige; — ty hvilken annan benämning kan
saken väl få på rent språk?» Ännu efter inträngandet
som skedde utan krigsförklaring föreburo ryssarne, att de
kommo som vänner; svenska sändebudet vore ännu qvar
i Petersburg (hvilket visserligen var fallet, men af helt
andra orsaker än för ryssarnes vänskaps skull; Stedingk
hade af oron och bekymren fått ett slaganfall). Uti illa
skrifna och illa stafvade, sliskiga proclamationer
uppmanades innevånarne att öfvergå till kejsarens rättvisa sak,
hvars trupper kommo endast för att bereda dem lugn och
lycka. Alldeles som det låt från Napoleon i Spanien:’man
ville med våld tvinga folken att mottaga sin lycksalighet.
Redan ett halft år förut hade exc. Stedingk
för-beredt sin styrelse om det kommande fredsbrottet, men
föga eller intet skedde från dennes sida till gränslandets
försvar. Man kunde och ville ej tro honom, och när det
ändtligen kom därtill, ansåg man ett försvar mot den
öf-vermägtige fienden nästan för omöjligt under vintern,
såsom sednare försigtiga förhållningsordres, hvilka gifvits till
exc. Klingspor, synas utvisa. Ej en gång fästningarne
utrustades: Sveaborg, som på sätt och vis skulle vara
huf-vudnyckeln till södra Finland, var ej fulländadt till sina
utanverk, hade med undantag af batteriet, som beströk
*) Den storartade och djupsinnige tänkaren, den ädle och
snillrike gref J. de Maistre, sardinskt sändebud i Petersburg, hade
sin son vid Alexanders härar i de grufliga strider som före och
efter finska kriget höllos mot Napoleon. Fadern skref till en vän:
»Ingen vet hvad krig är, som ej har sin son med»; och kort innan
slagtningen vid Moskowa till sonen: ». . . Emellertid, min kära
vän, antingen med denne, eller på denne, (syftar på spartanskans
ord till hennes son om skölden). Gud bevare mig att gifva er
fega råd! Jag har nu ej på hjertat den tyngd som jag kände
när ni sköt på svenskarne: i dag förer ni ett rättvist och nästan
heligt krig. Ni kämpar för allt hvad heligast är ibland menskor,
man kan till och med säga för medborgerliga samhället. Däran
då, min kära vän, och återvänd eller tag mig bort med em.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
