Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sa slåss till sista man, h vilket alla säkert prefererade, om valet
berodde af dein.....»
Här har man redan i kort sammandrag både mannen och
hans planj svaghet, obeslutsamhet, halfhet, ja ett sväfvande ända
i tankarnes uttryckssätt, röja sig i hans skrifvelser. Han låter
konungens befallning om undanryckande till norden vara
ovilkor-liga nödvändighetslagen, eller skjuter han den för sig såsom sådan,
men tyckes dock låta framskymta möjligheten af ett beslut att
försvara sig i södra landet. Denna förfärliga instruction, skrifven
i Stockholm, fjerrau från krigsorten och förhållanderne där,
innebar den, rätt tolkad af och för en förståndig befälhafvare, väl
annat, än hvad på sådant afstånd hufvudsakligen kunde siigas:
Sök först och främst att slå fienden tillbaka, hvar och bäst J
förmån, och rädda sedan, i fall af motgång, af fiendens öfvermagt,
hären undan, — de enklaste föreskrifter en general gerna kan
få, — så vida ej exc. K. i Stockholm under hand eller, hvad
troligast är, af sin fruktan för ett annat stridssätts möjliga
misslyckande, lärt att uttyda den annorledes? »Det ölverlägsna antal»,
man inbillade sig så stort, kände man ingalunda, enligt hvad af
efterföljande äfven skönjes; ty först långt derefter öppnades
ögonen med någon förvåning i detta hänseende. Ryssarnes första
styrka som inkom var hvarken så talrik, — man trodde sig ej
behöfva använda en större, eller icke i stånd att underhålla den, —
eller i bästa skick; ty många af deras reg-.ten sågo ut som
invalidtrupper, så illa klädde, födde och försedde: de dugligare åtföljde
visserligen de undantagande Svenskarne, de sämre lades kring
fästningarne och i städerna.
Men äfven återtåget, som här ansågs för det säkraste, hade
sina stora vanskligheter och ingen just större sannolikhet att mera
rädda krigsstyrkan, än qvarstadnandet med strid. Om det blifvit
afstängdt på en af de flere punkter det kuunat, och då misslyckats
till följe däraf eller af ogynnsam fäktning, så hade man ju
för-gäfves tågat bort från det rikare landet, från förbindelsen med
fästningarne och låtit många dyrbara tillgångar gå förlorade samt
fienden få magt öfver folk och land, som sedan skulle hindra
våre att af dem draga understöd. Hvari hade då företrädet,
förträffligheten af den valda räddningsplanen legat? Folkets mod
och förtröstan måste därigenom nedslås, härens, den af svåra
mödor uttröttades, ingalunda därigenom växa.
Exc. K. sjelf tyckes snart hafva kommit till insigt om
vanskligheten i företaget och sökte därföre hos konungen städa rent
för sig och bereda honom på det värsta. Man iakttage i
efterföljande skrifvelse det förutseende han med återtåget haft, hans
sjelfförtroende, skicklighet att utan att hafva tagit reda på fiendens
styrka komma undan och hans lifliga inbillning i afseende på
denna. Kunnige måge afgöra, åt hvem den hinderliga snön han
återkommer på, tjenat mäst till fördel, anfallaren eller försvararen,
— så framt man velat värna sig på ett utsedt stridsfält; åtmin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
