- Project Runeberg -  Några anteckningar om och af general von Döbeln / Del 1 /
244

(1856-1878) [MARC] Author: Georg Carl von Döbeln
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Svensk ägendom. Amicalt åtskiljdes vi, till en
samman-skockad allmoges förundran; alla önskade, att de nu gifne
underskrifter måtte varda fredens förberedelser, hälst
Europeiska Politiquen bör vakna, vid Spanska kronans fall
och Bourbonska husets abdication ...»

Om öfverenskommelsen nämner han bland annat:

»Sveaborgs garnizons utvexling ansågs icke böra komma

i fråga, emedan Capitulationen skett Excellensen oanspord,
och Byska förbindelserne lofva finska trouppen att vistas
å hemorten.

»Gref Löwenhjelms utvexling och Capt. Clairfelts —
derom sades vara skrifvit. Desse personer voro mycket
ansedde af kejsaren, som derföre tillåtit dem på deras
begäran resa att bese Moscau.

»Reg:ts-Fältskärerne Lönroth och Lindebecks
utvexling nekades icke; men desse herrar åstunda det ej sjelfve.

»Enär fångar växlas, sker det mot qvitto och ett
lika antal: skulle å endera sidan vara flere, få de icke
tjena förr än summans belopp blir completteradt af lika
grad eller class. Arméens förposter är aflevereringsstället,
och averteras förut med en trumpetare, när de
ankomma.

»Svenska artillerie-compagniet från Sveaborg sades
tagit Rysk tjenst å nämnde fästning.»

G. C. von Döbeln.

Parlementair.

På den ädelsinnade, djerfve och oförtrutne Kulneff
hade de egenskaper, v. D. här och annorstädes ådagalade,
verkat en liflig beundran *), och vid framtida möten på
fältet för deras ära underläto de ej att hälsa hvarandra
såsom trofaste riddersmän anstod. Denna första större

*) Björnstjerna och K. hade ock redan gjort bekantskap, då
K. vid Sikajoki såg en svensk officer (B.), sora utan skonsmål

blottställde sig i stridstumultet, förbjöd han med den honom egna

storsinthet sina jägare att skjuta på denne. A:z, ledd af en dylik

känsla af beundran, befallde på sin sida att skona K., som också

utsatte sig. Mera än ett prof på sådan ädel täflau företedde
kriget, säger P. van Suchtelen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:01:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dgcant/1/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free