- Project Runeberg -  Några anteckningar om och af general von Döbeln / Del 2 /
96

(1856-1878) [MARC] Author: Georg Carl von Döbeln
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

9kulle besigtigas och värderas — och ändteligen inredas till
trop-parnes emottägande. Emedlertid förgingo 14 dagar, hvarunder
den förträffligaste sydvästvind blåste. Man började
embarquerin-gen; i detsamma började vinden ändra sig. Man halade ut på
yttre redden, och motvind tilltog, så att ännu vid pass 8 dagar
försvunno, innan expeditionen afseglade till Finland. Då man
kom till finska kusten, hade fienden nyss intagit de hamnar, hvarest
man borde debarquera, emedan ankomsten var 6 veckor sednare,
än konungen föreskrifvit. De fartyg, som skulle möta och visa
vägen, hade aflägsnat sig från fiendtliga kusterna; och en del
af dessa expeditioner gingo längre norr ut, der Klingspors armée
vistades; en annan del återvände skingrade till svenska sidan. Nu
skulle nya ordres och underrättelser inhämtas,» o. s. v. —
Skeppsbrotten beskrifvas — äfven capt. Jernskölds vid Kaskö: —
»Härigenom förlorade den käcke Capitainen sin förträffliga flygande
artilleripark: detta var en oersättlig skada. Krigsrätten i
Stockholm säges sedan laggt honom till last, att han låtit kanonerna
sjunka till bottnen, då han likväl med yttersta möda frälste sitt
lif genom simmande. Herrar skola hafva funnits, som hatade hans
nit; ty han var en ren svensk, tillgifven konung och fädernesland.
Det var ett förvånande och förtjusande skådespel att se hans
exercise med sitt ridande artilleri på Sätra-åsen vid Gefle. Det
var såsom Jofurs åska hade förts fram och åter af de flygande
lederna — och detta artilleri skulle sannolikt blifvit en förfärlig
afbräck för fienden i Finland, likasom det var för fienden i
Pommern, der J. af Fransmännen förvärfvade sig namnet: den svenska
artilleridjefvulen. Skada om ej denne mans talanger rätt
begagnas och värderas. Han är en värdig elev af Norrby och skulle
i en annan sakernas ställning en gång kunna trada i en Lennart
Torstenssons fotspår. Då expeditionen, hvarmed han följde, skulle
gå härifrån, och allt annat^yntes gå långsamt, var han den ende
som sjelf ifrån morgonen till exercise-timman kl. 10 dref på
arbetet af de fartygs inredning, som skulle föra hans kanoner, hästar,
folk, — och då exercisen var förbi, var han närvarande intill
sent på aftonen, för att hafva uppseendet att allt blef väl och
vederbörligen arrangeradi» — »Men till den käcke Jernskölds
beröm måste sägas, att han arbetade dag och natt, att få sina
fartyg snart inredda, så att, ehuru den inredningen var svårast i
anseende till hästar och kanoner, var hon dock först färdig att
afsegla (på 8 fartyg)...»]

Emellertid drogo sig Svenskame allt vidare mot norr
igen, brännande och förstörande broarne efter sig. Vid
tåget från Sundby till Abbors d. 17, i ryska härens åsyn,
anförde v. D. under vackra rörelser flera brigader, utan
att strid kunde eller fick inledas. Det var den sista
befattning han fullgjorde på Finlands jord, hvilken allt mer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dgcant/2/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free