Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ring fastnade då på lockbetan, när han begärligt upptagit
det skäl till undskyllan som v. D:s bref gaf vid handen:
var ock den som därvid led, då han med sin kejsares
onåd fick böta och snart efterträddes som
öfverbefälhaf-vare i Finland af Barclay de Tolly, hvilken äfven då blef
landets general-gouverneur efter Göran Magnus
Spreng-porten, den förste af denna värdighet. — »Knorring,
säger van Suchtelen, ehuru skicklig General, saknade denna
stundom öfverdådiga djerfhet, utan hvilken man ännu ej
i något krig vunnit annat än halfva framgångar. Hans
beräknande förstånd ville ej anförtro något åt slumpen;
han afstod, visserligen ej utan antagliga skäl, men likväl
kanske för lätt, från ett ärorikt företag.»
Knorring skulle alldeles haft rätt, om inre oredan i
Sverige och vår utomordentliga svaghet vid ifrågavarande
tidpunkt varit mindre stora; men nu kände han icke vårt
tillstånd, kunde icke förmoda det så svårt; och
visserligen var det då en äfventyrlig plan att så sent på
vintern gå öfver isen med ej dess större och bättre försedda
härar, för att, med osäkra förbindelser och långt ifrån,
anfalla Stockholm och det, fastän man efter sjöfartens
öppnande ingalunda beherrskade Östersjön. (Vi få snart
se huru frampå sommarn vår obetydliga krigarskara i
Norrland dämde för de flerfaldigt talrikare motståndarnes
framfart hufvudsakligen genom dessas fruktan och fara
för den öppna sjösidan.) Emellertid böra svenskar ej
glömma de dyrköpta lärdomar vi denna gång, då det
verkligen synes hafva handlat om vårt sjelfbestånd, fingo;
— synnerligen sedan ångkraften numera äfven alldeles
förändrat krigssätt och rörelser, när och där vattnen äro
öppna. Ty har öfvermägtig eröfrare en gång kunnat
intränga och stått i grannrikets hufvudstad, lärer föga vån
vara att han länge låter utestänga sig från det byte han
eftertraktat och redan smakat. — Men för dem af sina
soldater, som varit öfver på svenska kusten, lät kejsaren
enkom slå medaljer, att bäras i blått band!
Sjelf hade v. D. med ovilja tillgripit detta medel: i
sin första underrättelse därom till hertigen eller A:z yttrade
han: att detta vore ett krigsknep (ruse de guerre) som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
