Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
år detta historien om krigsfärden åt Westerbotten, i
korthet *).
(Märkvärdigt nog visade sig nu, i yttersta timman
och när allt var nära slutet, Engelsmännen nitiske och
hade till och med velat, i förening med escadern kring
Stockholm, göra ett anfall på Åland; men den sena
årstiden förbjöd vidare försök till sjöss i dessa trakter, och
landttrupper fattades Svenskarne. Det var påtänkt af
amiral Rolf Cederström, i fall de norra sakerna lyckats
synnerligen väl.)
Vid Öre hade emellertid Wrede med Sandels och
v. D:s afdelningar — den sednares var ej fullt
nedkommen från Jämtland — sökt uppfylla hvad härifrån
fordrades till lycklig utgång. Kamenski skall, då Sandels
några dagar förut kommit till honom, för att underhandla
om vapenhvilan, vid en måltid bedyrat, i det han tog
alla sina ordnar af, att han inom kort skulle vara inne i
Ångermanland, eller bortkasta dem alla. Hade Pukes
seglats mot norden varat längre och han därigenom
sednare visat sig hota Ryssens rygg, skulle denne utan
tvifvel fullföljt sin föresats att tränga ned åt söder, och
Wachtmeister sålunda fått tid på sig till Umeås
besättande, eller till en fast ställnings intagande, om Puke
beslutat detta. Wrede skulle då enligt fattad plan dragit
fienden efter sig längre nedåt landet och kunnat bättre
sysselsätta honom, när han sedermera kastat sig åt norra
sidan. Kamenski hade ock, för att inge sina trupper
öfvertygelse om seger, i en generalordre underrättat dem
att hans högqvarter skulle dagen därpå flyttas till Nord-
mindre afvetat sina motståndares jemförelsevis svaga krafter och
omöjligheten för flottan att längre dröja m. ra. Förmodligen var
afsigten, såsom ofvan berördt är, att, sedan Piteåbroarne blifvit
upprifna, med Wachtmeisters och Wredes förenade härskaror tränga
på Kamenski och sålunda åter få honom i klämman; men då var
escadern som uppsändes numera alldeles för obetydlig och
landt-truppen därå för svag; 220 man, hvaraf 70 landtvärn, då K:i
redan hade 1,500 man däromkring.
*) Vidare’bidrag härtill finnas anförda i Gustaf Wachtmeister»
lefvemes beskrifning uti Biographiskt Lexicon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
