Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
är, att en mann, för sitt egit skygd uppoffrar allt annat —
intriguerar i allt, och tillskapar allas missnöje, — blott
han sjelf bergar sig; — men hycklerier mogna också! —
allt har sin tid, och vår frälsning kommer! — Herr
Generalen bör för egen del icke ledsna — behåll det
stöd som käppen (General-adj:s för arméen) gifver, får
egen och vår skull; man inser på alla håll hvarthän det
lutar, och Hr B. Gen:n har i denna arméecorps både
vänner och pålitlige personer.» — Den 11 Aug.: »Med
Öfvl. Ulfsparre, som nu ankom, ärhölt jag Hr B:s Gen:s
bref af den 7 Aug. — hvaraf jag ser, att den förut
rådande faction ännu har rötter — som tyvärr, alltid
bortblandar egna intresset med det allmännas väl!!! Hr
B. G:n besvarade på ett värdigt sätt alla försök till dess
discrediterande — och hvem förutser icke, att den corps
som refuserat vår tappraste befälhafvare till chef, kanske
innan 6 månader härefter emottager Insurgentanföraren*).
Jag är försäkrad, att hela benämningen af Vestra arméen
blir i nations och deras egne ögon framdeles så odieuse,
att de önska sjelfve få den utplånad. Saken blir att
hålla ut — vi upplösas icke efter en gjord fred, förrn
vi upplöst den fördömda liguen som tvungit sig fram,
och som ville styra en god, men svag regent, och för
framtiden förskansa sitt välde; redan anser jag factionens
hufvudmann vara rädd, åtminstone brydd för sin egen
skugga; — allt har ett slut; och verktygen vid minsta
") »På en dag erbjöds Adlersparre presidentskapet i
krigs-collegium, chefskapet för Lifreg:tsbrigaden och Gardet till’häst;»
— omtalar Adlersparre, sonen.
»Sedan Hertigen af rikets församlade Ständer var hyllad och
krönt konung, vägrade likväl vestra arméens anförare att med sia
corps lemna hufvudstaden, ehuru han dertill fått befallning.
Officerarne vid Lifregementet, hvaröfver konungen förut som hertig
sjelf fört befälet, vägrade likaledes att emottaga den nya chef, som
konungen utsett för detta regemente, och hvartill General
Adlercreutz var nämnd.»
»Min gissning om revolutionisternas mägtiga inflytande på
allmänna ärendernas gång och Hertigens eftergifvenhet för hela
den segrande revolutionsligan var således icke blott gissning, utan
fullständig kännedom af dess karaktär.» — Öfv. lieut. W.
Tornérhjelm, uti Gömdt dr icke glömdt, X, tid. 44.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
