Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
las? All landkänning är försvunnen, och krigsångans
dunstkrets förmörkar horizonten.–
»Där ingen medverkan äger rum, kan ett kraftigt
biträde ej förväntas, (v. D. vill säga: då vi efter
Finlands förlust blifvit så försvagade, att vi näppeligen kunna
bidraga något särdeles till lösning af europeiska
förvecklingarne, så kunna de herrskande magterna ej fästa
synnerlig uppmärksamhet vid oss eller kraftigt lägga sig ut
för oss.) Våra behof äro ensamt gifna: Grundlagens
förändring, Styrelsemagtens inskränkning, en upprätthållande
utvärtes alliance, en varagtig fred inom riksgränsen,
handelns och näringars lifgifvande.
»Det är påkostande att säga — änskönt det är en
ovilkorlig sanning — att dessa nödvändigheter icke kunna
erhållas, förutan utländsk inflytelse; — kunna icke
heller bibehållas utan utländskt förbund. Ty, kraft behöfs,
för att varda fredad; — men hvar skall den sökas? nu,
då Europas öde är (beror på utgången af) det nya Boms
och det nya Carthagos strider 1 Derjemte, då Sveriges
belägenhet är sådan, att dess politiska oberoende är
vacklande, om dess physiska oberoende icke upprätthålles. Ty,
när Grundlag, dynastie, sjelfbestånd, framtida säkerhet,
med ett ord, allt är och bör komma i fråga, är
upplösningen deraf ännu en gåta.
»En styresmans afsägelse är redan dess
medborgerliga död.
»Ställningen tillåter inga felsteg.–
»Hvem skall dömma? (v. D. menar tvifvelsutan:
döma äfven konungen och hans regering.)–
»Hos dem som rådslå öfver invecklade ämnen böra
hat och vänskap, vrede och medlidande aldrig få inrym me.
Svårligen updagar förnuftet sanningar, då naturs känslor
sätta sig till motstrid; och ingen har ännu på en gång
följt sinnesrörelsen och sin sanna fördel. Kraftigt är
förståndet då det höres, men där begäret blir öfvermägtigt,
åtlydes det, och omdömeskraften hvilar.
»Romarne gjorde ofta mera afseende på egen
värdighet, än hvad brottslingen förskyllt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
