Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
han förut så mycket efterlängtat och omsorgen om sina
egna angelägenheter, hvilka voro i ett ömkligt skick och
väl behöfde tillses och upphjelpas.
Den 40 Oct. hade han anhållit om att få afresa till
Stockholm, hvartill svarades på ett artigt sätt, att
generalen väl skulle, om han så önskade och särdeles tvingande
omständigheter fordrade, bekomma tillåtelsen, men att Kongl.
Maj:t för gränseregleringens och flere andra militäriska
författningars skull, som kunna förefalla, ansåge hans
närvaro i Westerbotten ännu nödvändig; hvarpå v. D.
förklarade den 25: »då E. K. M. anser min närvaro i
Westerbotten m. m. nödvändig, komma enskilta
angelägenheter till afresa icke i fråga, hälst finska trupperna tyckas
vara nöjde med min åtgärd till deras välfärd och E. K.
M. med nådigt välbehag omfattat dem och mig.»
Således stannade han efter norra arméens upplösning
och blef något därefter förordnad till general-befälhafvare
i Westerbotten och Ångermanland (i Norrland, som han
korteligen skref sig) samt öfverbefälhafvare öfver de
finska trupperna — deras siste, då f. d. finska arméen med
årets slut förklarades upplöst. Dessa fyra månader till
medlet af Januari 4810 blef för honom genom den mängd
kinkiga och svåra saker som borde utföras åter en tid
af det trägnaste arbete, hvarom hans vidsträckta
brefvexling nog bär vittne. Näppeligen hade en annan
general vid allt detta bråk och trassel tagit sig så väl ut
som han. Hans kärlek till de olyckliga Finnarne och
deras till honom, deras förtroende till hans kända rättvisa,
hans ovanliga arbetsifver, drift och förmåga att se klart
och rakt på saken, jemte hans mångsidiga kunskaper om
författningar och ärender intill minsta delar, gjorde att
han lyckades till allas nöje. »Jag lofvade dem att så
länge K. M. tillåter mig föra befälet öfver dem, skall jag
icke söka mig derifrån. Climatet är hårdt och göromålen
trägna — men jag måste hålla ut, och en främmad
Generalsperson, som ej är i filen af dessa affairer, sedan
Trouppen är spridd och befälet afreser, skulle försena allt;
således vill jag häldre träla, än göra förut olyckliga va-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>