Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
nid som belöning. För detta älskelige, väl begåfvade
barn hade han sparat och försakat en beqvämligare lef—
nads-ställning. Konungen, vidtalad af Wrede och
Adlercreutz, var böjd för saken. Icke så några andre i
statsrådet. Oaktadt många exempel gåfvos att konungarne
begagnat denna, sin i alla stater ägande, rättighet, före
regementsförändringen, och flere adelsmän, enligt v. D:s
antydan, äfven efter den nya grundlagens införande hade
fått sina utom äktenskap födde barn införda på ättens
nummer i riddarhuset, utan att något vidare än
konungens nådiga medgifvande kommit i fråga, så Bkulle
däremot vid v. D:s ansökan noga nagelfaras.
Öfver målet, som handlagts af Ju6titiæ-revisionen, skulle
först högsta domstolen höras; hvars yttrande, hvilket
bifölls, innehöll det ingen arfsrätt efter fadren och slägten
enligt lag kunde barnet tilldelas, men afgjorde ej
hufvud-frågan, adoptionen, hvilken af Kammar-expeditionen borde
konungen föredragas. Denna expedition öfverlemnade
målet till Krigs-expeditionen, där stats-secreteraren Iserhjelm,
Lagerbrings efterträdare, åtog sig föredragningen. När
nu ärendet i rådskammaren förekom, gjordes
invändningar, dock utom protocollet, af statsråderna, baronerne
Adlerbeth, Platen och Bosenblad; men Iserhjelm yttrade sig
på ett sätt som gaf anledning tro det han funne
ansökningen kunna bifallas. Beslutet blef den dagen: »Då
H. K. M. ansåg det kunna blifva ett för äktenskapets
helgd ganska skadligt prejudikat, om ett oäkta barn skulle
på annat sätt, än det Sveriges lag tillåter, få komma i
åtnjutande af dess faders adelskap, fann H. K. M.
betänkligt att till den af General-Majoren v. Döbelns nu
gjorda ansökning lemna nådigt bifall.»
Då protocollet åtta dagar därefter justerades och
saken således till ändtligt afgörande förekom, anförde
Iserhjelm flere anmärkningar till stöd för ansökningen; men
till statsråderne Adlerbeth och Rosenblad, hvilka nu
yttrade sig till protocollet emot densamma, sällade sig
Adlersparre. Konungen täcktes likväl gifva sitt bifall,
hvarigenom frågan slutligen till- v. D:s förmån afgjordes, icke
allenast utan någon motsägelse af Iserhjelm, utan fastmera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
