- Project Runeberg -  Några anteckningar om och af general von Döbeln / Del 3 /
158

(1856-1878) [MARC] Author: Georg Carl von Döbeln
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

458

framtidshopp, fick glädja sitt nya fädernesland. Fersens
storsinta, öfver allt partinit och ränkor upphöjda väsende
skall lifligt slagit an på den ädle furstens hjerta, och de
vunnit hvarandras högaktning och tillgifvenhet, från den
ringa beröring de med hvarandra hunnit pläga. Grefven
var således den som minst skulle kunnat stämpla mot
kronprinsens lif.

Adlersparre hade emellertid, trött vid den mödosamma
politiska banan, på hvilken han efter konungaättens
förjagande och Augustenburgs inkallande ingenting vidare
såg sig kunna uträtta, ingenting fruktbärande utom dess
ej heller verkat för det stora allmännas bästa, hastigt
från sin rådsherrestol, på hvilken han ersattes af
Adlercreutz, nedstigit till det blygsamma landshöfdingesätet i
Skaraborgs län, — ett på den tiden ännu ovanligt steg.
Nyss gift med en älskelig maka, speculerande och
drömmande till lynnet, beqvämlig till kroppsvanor, tycktes han
mera skapad för stillheten å det sköna Marieholm, än att
stå som ledare på statsskeppet under stormiga tider då
en lugn, kraftig och uthärdande charakter med klar blick,
som oupphörligt blott förföljer det stora målet, fordras,
men därvid rycktals påkommande känslouppbrusningar, om
ock af ädel art, ej långt hjelpa, och biafsigter sedan störa
och förvirra. På förhand hade Adlersparre ämnat sig
en plats hvarest äfven de enskilda angelägenheterna kunde
ses till godo: dit drog han nu, att i allsköns ro hvila ut
från sina mödor och framför allt stora bekymmer, när
han märkte äfven andras röster, vid ärendernas lugnare
gång, vinna gehör jemte sin. Allt var ju ock numera
så väl försäkradt mot ett bakslag emot
regementsförändringen; invid thronen hade han ställt sin utkorade prins-:
(hos honom satt sin blindt tillgifne anhängare, major
Forsell, för öfrigt, liksom Carl August sjelf, en — beskedlig
hedersman): i styrelsens förnämsta embeten suto äfven
af hans vänner och medhållare; ingenting var således att
befara från motståndarnes sida, deras som ansågo en
orättvisa begången med prins Gustafs uteslutande från
thron-följden. Fruktan för dennes återkomst och därmed andra
män vid styret, afvoghet och möjligen förföljelse mot dem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:01:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dgcant/3/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free