Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
de ohyggliga morduppträdena i Stockholm hade öppnat
alla rättsinnades ögon och verkade att man plötsligt vände
sig bort från den furste de ville uppsätta, hertigen af
Augustenburg, Carl Augusts broder, hvilken konungen
äfven gynnade. Man insåg nemligen omsider att Sverige
gjordes behof af en man som med kraft kunde stödja
och bevara thronen, upprätta kronans fallna anseende och
qväsa partiet och okynnet.
Afseende vår yttre svaga magts förstärkande och
därmed möjligheten af Finlands återvinnande, synes v. D.
i förstone önskat anslutning till Danmark, som skulle
skänkt oss Frankrikes stöd, hvarigenom vi blifvit
Ryssland vuxna. Ganska fåtalige voro de som hyste denna
mening; dock, hade Napoleon öppet visat hvad han
önskade, skulle konungen eller kronprinsen i Danmark, för
hvilket han hemligen var böjd, segrat vid valet. Men i
dessa dagar hemkom Wrede från Frankrike, dit han farit
med uppdrag att efterforska kejsarens vilja, utan att i
detta hänseende ha fått något besked mer, än att valet
öfverläts åt Sveriges fria skön. På snmma tid hade
stats-secreteraren och hof-canzleren friherre af Wetterstedts
s-våger, baron Carl Otto Mörner, lieutenant vid Uplands
kronprinsen förgifven af aristokraterna. Det är ett icke ovanligt
drag af partinitets kortsynthet. Ty, om Adlersparre och hans parti
också kunde rosa sig af att med uppträdena den 20 Juni hafva
vunnit syftet att afskräcka prins Gustafs anhängare från att verka
vid valet och att detta blifvit förlagdt till Örebro, huru mycket
förderfvades icke, å andra sidor, genom omrörde elaka
tillställningar: hvilket sår gafs ej samhällsordningen, hvilket nedsättande af
aktningen för högsta magten skulle ej blifva följden af sådant?
Prinsen af Augustenburg afböjde ock det vådliga anbudet att blifva
thronföljare, hvilket Adlersparre, utan närmare undersökning om
prinsens ställning och egenskaper, genast låtit, genom en sin
utskickade, göra honom. När lång tid därefter Adlersparre gjordes
uppmärksam på dessa vigtiga saker och på hvad Sveriges öde
kunnat blifvit om hans planer nått fullbordan, skall han helj
torrt urskuldat sin uraktlåtenhet med: »Hade jag vetet det, skulle
han aldrig kommit ifråga.» — An längre tid efteråt, synas vi
böra vara tacksamme för det riket af högre skickelse styrdes till
lugn och säkerhet ur den svåra och villande belägenhet hvari vi
stodo och höllo på att ytterligare försätta oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
