Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
Orsaken hvarför ifrågavarande reträten ändock
lyckats, som kändt är, var den: generalen insåg att
möjligen kunde ryska härförarens afsigt blifva, att under
parlamenteringen (öfverenskommen till den ’16 Mars
middagstiden på Clemensby) söka uppehålla hans trupper på
stället, emellertid med någon colonn nattetid kringgå ön;
därför vidtogs vid kurirens sentida ankomst, d. \ 4 kl. 5
om aftonen, genast den försigtighet, att qvarlemna
arrière-gardes-bataljonerna i fiendens åsyn, och med öfriga
styrkan draga tillbaka från Bomarsund, m. m. *). Denna
omständighet ensam beredde åt marchen öfver hafvet den
möjlighet som inträffat för hufvudstyrkan — med
oundviklig förlust af eftertrupper.
Underhandlingen från Grislehamn, d. 19 Mars, hade
till föremål att afvända ryska arméens anmarch mot
Stockholm; också att få återkallad fiendens expedition öfver
Qvarken emot Umeå. Den lyckades — och bibringade
Åländska fördelningens reträt det sista åstundade värdet;
hvilket allt, vid fiendtliga kolonnernas antågande den 15
Mars, på Delets isar, aldrig kunde upptänkas; och det var
just denna dag, d. \ 5, som generalen med återsända
ku-riren, af II. K. H. Riksföreståndaren underdånigst anhöll
att från befälet entledigas **).
*) Dessa försigtighetsåtgärder vidtogos dock hufvudsakligen,
såsom af den föregående berättelsen synes, först d. 15 om aftonen,
när Lagerbring, som med kuriren från styrelsen varit, i egenskap
af parlamentär, skickad åt Kumlinge att föreslå stillestånd,
kommit tillbaka och inberättat om fiendens ställning och styrka.
**) Med de sednare dunkla och hopträngda meningarne
tyckes generalen låta förstå följande: Nu synas de hvilka anbefallt
återtåget, genom utgången, fått rätt emot honom, som icke, eller
först efter yttersta bemödande och efter underhandling till
inne-vånarnes fredande, ville detsamma. Men saken vinner ett annat
bedömande, om man betänker det på Åland omöjligen kunde
förutses att Ryssarne skulle förmås afstå från sitt stora mål, att tränga
in på fastlandet. Hur skulle det annars gått för den utmattade,
fåtaliga, illa försedda fördelningen vid Grislehamns öppna^ kust,
där ingen bättre stridsställning fanns att intaga, än den på Åland,
inga trupper ej heller stodo färdiga att upptaga och förstärka de
tillbakagångne. Generalen yar således snarare och lättare utsatt
för att här förloras, än på ön, hvarest drabbningslinier voro be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
