- Project Runeberg -  Några anteckningar om och af general von Döbeln / Del 3 /
231

(1856-1878) [MARC] Author: Georg Carl von Döbeln
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

231

sontélt raserande eld, hvarmed de detacherande
fästningsverken beskydda, på fördelaktigaste sätt, hvarandra och
det hela. — Om ock de yttre verken, Vestra Svartö —
Långörn — Löven och äfven lilla Östra Svartö, kunnat
på en gång intagas, hade den tid, som fienden sedermera
behöft att från dem göra en sammanhängande
ansträngning mot Stora Östra Svartö, bort kosta honom onaturligt
mycket folkl — Om nu härifrån, äfven uti en och samma
fortsättning, bestormning företagits emot Stora Svartö, och
äfven dessa verk fallit mot fiendens förmodade öfvermakt,
hadë salig fältmarskalk Ehrensvärd, (hvars namn alltid
hedrar Svenska annaler) med vetenskapens, till konsten
förenta, kännedom af sitt yrke, uti Vargöns befästande
förebyggt all vidare framgång, och derjemte anbragt en
dominant-flaaquerande eld från Grustafs-svärds inre bastioner,
långs hela anfallslinien. — En fästnings bestormande från
längre håll än det afstånd, som existerar från
logementerna i Betäckta vägen, — äfven sedan brèche är skjuten
—• grafven fylld och all primitiv eld bragt till tystnad
på hela sträckningen af frontattaquen — blir ändå
ganska äfventyrlig och kostar mycket blod. Hvad mer skulle
icke ett escaladerando försök varit tillfredsställande för
Sveaborgs garnison, som derigenom fått ett önskadt
tillfälle att känna sin egen styrka, — och med
anfallstruppens totala förlust, kunna bestraffa fiendens djerfva, okloka
företag? Efter en så märkbar lysande händelse, hade
sedermera fienden icke försökt påtruga fästningen sådana
vilkor, som nu persuasivt (öfvertalande) erbjödos, — och
förvånande hastigt antogos.

»Stilleståndets ingående, i och för sig sjelf
betraktadt, var icke ett hufvudsakligt fel; men med de vilkor,
som dervid voro anhängiga, blef detta stillestånd en vida
större olycka, än om fästningen fallit för ryskt anfall 14
dagar tidigare: ty nu förlorades allt, och lemnades
fienden oskadadt i händer. Då hade väl också detsamma
förlorats; men flottan och vapenförråderna hade kunnat
förföras. Härmed besvaras tydligen, fastän i motsatt
förhållande, den fråga (2:o) eller hypothese, som i Amira-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:01:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dgcant/3/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free