Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jo nock såg di dä allti.» j
Så skicka kungen ätter prinsesså, men ho va bortå.
Så geck han ut för å titta ätter um mågen hång27 qvar,
men dä fanns hvarsken måg häller galge.
Han va pöckar te löfta på krona å ta sej en
huf-veröschare.28 Men dä vart inte anlessare för dä någä,
å hur dä hängde ihop mä bå de ena å de annra dä
kunne han stört inte begripa. Bäst dä va så satte han
i väg mä hela höfvä gynum skogen, å når han köm dit,
där slöttä skulle stå, så stog dä där ög. Trägålår å
rosera va alldelest söm di bruka vara, å härtingens folk
myllra’ öfver allt milla träna. Mågen själfver å dotra
köm klädda i di finaste klär i mot en på trappå.
Dä va fälle ög själfvaste den, tyckte kungen, å
han trösta sej knafft te29 tro sina öger, så könstitt
tyckte han dä va.
»Gussfre å välkummen Far» — sa härtingen.
Kungen storstura’ på’n.
»A du mågen min du?» fräga’ han.
»Måtte fäll dä» — sa härtingen; »höcken skulle
ja hällest vara?» sa han.
»Latte ja inte hänga dej i går söm en ann
tjyf-stryker?» sa kungen.
»Nu menar ja far har gått öfver villgräs»30 sa
härtingen å skratta! »Tror far ja ä densamma söm lätter
hänga mej? — Häller ä dä nan här söm tröster31 å
27 hängde — 28 klia sig i hufvudet — 39 han vågade knappast — 80
blifvit förvildad under sin färd — 81 dristar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
