Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gruger — sa han. Men så beta’ han sanner83 osten i
stalle å latte bitår ligga på gångåvågen. Så kom han
te arstugen.
»Hör ni far!» sa han. »Ni lär allt å akta er för
våran far, för nu har han fått spordagar84 på att våra85
gör kalas för er, når han å te kos, så nu kdmmer då
allt å osa katt för er?»
t
Dämmä språng han te bakars.
»Far!» roft’ han. »För alla di hunnår far! Skjnna
er å ta yxa må er! Arstufar ha fällt ett stort trä
öfver sej!»
»Kära hjärtannes, töckä älänne!» å boen te å gnia
mä yxa i hånna.
Når nu arstugen varscha’ honom springannes töcken,
köm han ihög hva drängen ha sajd, å klådde i väg dä
mesta han orka’. Boen vart bå storöjd å gla’ att han
va oskadder. »Vänta litä! Vänta litä hör du! Ja vill
bju dej på litä kalas hännasse i skogen.»
Bju på kalas? Nä dä kalasä va arstugen lika
kyturar um, dä tacka’ han för å dä va nock lickst te vara
ifrån, tänkt’ han. Han te gnia värre, men allri ol sa
han, han bara gne.
»Ja menar han ha vurta’ viller,80 ja» — sa boen,
»för så kräjsen plär han fäll’ inte vara hällest. Men
gnia köttä åf sej för å pöcka folk te äta öpp massäcken
för en, når en själfver ä hungruger, dä skå stackar den
göra» å så geck han tebakars. * 96
88 sönder — 84 spaning
96 tokig, förvillad.
86 förkortning för vara mor, matmodern —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
