Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagor på Nerikesmål - Åskepóten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Asch!» sa pöjkår, »hva ska du mä dä å göra?
Kast bört-ä.»
»Ahå, nämen!» sa åskepöten, »dä kan allt bli nyttit
e någä» — å så gick di igänn.
På sista byte så hitta’ åskepöten e gammal
sl%>-söla.17
»Asch!» sa pöjkår, »hva ska du mä den å göra?
Kast bort-å.»
»Ahå, nämen!» sa åskepöten, »ho kan allt hli
nyttig te någä» — å så gick di igänn.
Når di nu kummo fram, så skulle älsta pojken in
först å fresta si löcka. Men når han köm in å fick si
frua, hur innelitt fager ho va, så vart han just söm
hufve-svager17 18 å va’nte go te å säja anna än: »Ni har fali
varmt nästa er.»
»Varmare i min bakung»19 sa frua å så måtte
han gå.
Nu köm millapöjken20 han, å når han köm in
va’nte han lieker än bror hanses.
»Ni har fali varmt nästa er» sa han.
»Varmare i min bakung» sa frua, å så måtte
han gå.
Nu va pöjkår lagum sturska, må tro, å då
åskepöten ville fresta si löcka han ög, så messunte21 di
honom inte. Du når’ le22 gå, du ög» sa di, å så gick
åskepöten in te frua.
Når han köm in, så sa han söm pöjkår.
17 skosula — 18 yr i hufvudet, oredig — lft bakugn — 20 mellersta
sonen af 3 — 21 missunnade — 22 Du må gerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
