Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hó ska ongen hett’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
k ömm’ te e tocka läjenhet12 å få den earva13 dotra,
ment’ bå göbben å käringa hass. Greta höll allt mä
på däsamm’ ho, fast ho int köm sej te å tal’ öm-ä; men
gössan’ ble int’ licker’ för dä, å den en’ da n geck ätter
den anner, å dä .en’ år’ ätter dä anner, men dä köm
ingen frijär’ ända.
Så bar dä sa te en sommerqväll, mä göbben sått å
koxt’ ner at väjen å völndes14 ätter frijärär, att en tå
socknas frackäst’ å gilläst’ gålguter15 köm stassenes
öpp-för lia.
»Mor, mor!» roft’ han. »No menär-a han kommer.
Opp mä körpgluggan’ dinn’!»
Matmora in i stöga å te å glomm’1
»Ja sa vesst va dä ja tänkt’» sa-o, »ä dä int’ Pär
i Sörgåln? Jo Gu ä dä han!»
Ho ut igänn för å styr’ å ställ’ i köven18 å kall’
på Greta.
»Pass no på jäntongen min, no kömmer-n.»
»Hocken menär ne mor?»
»
»Håh körs frijårn din, vet ja.»
»Ah nä-ä, hö siär ne mor!» A Greta ble sa gla
sa ho va ifoprent ifrå sej kömmen19.
Men no ble dä brått mä te å pönt’20 å hams’ 21
säj å lag’ te na te å pläj’22 den rar’ främmatten mä,
för en tocken-en könn’-en föll int’ vänt’ all’ dagär.
1 2 lägenhet — 13 som ensam skulle ärfva — 14 längta — 15
gårdsegare-son — 16 stirra, nyfiket betrakta — 17 kammaren bredvid stugan — 18
alldeles utom sig — 19 putsa — 20 snygga sig — 21 pläga, undfägna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
