Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bleka, v. a. göra blek v. n. blixtra.
Blicka, v. n. hugga märken i träden
genom afskalning af barken till
utmärkande af väg eller
råskil-nad.
Blog, m. blod.
Blä, v. n. bläddra, vända om bladen
i en bok.
Bo, f. bud ; göra bo te nå’n säges om
budskickning i älskog, då man
låter anmäla att man är till
äktenskap bugad.
Bol, f. bord.
Böl, adv. bort
Böler, adj. båld, stolt, förnämlig.
Boning, f. väggprydnad, bonad, tapet.
Bonne, m. (i best. f. boen) bonde
bon-nakrake n. dålig bonde.
Börmäslare, m. borgmästare.
Bör-Olle, binamn på döden.
Borta, adv. borta.
Bortkummen, adj. som ej vet till sig,
förvirrad.
Bose, m. hudafdragare.
Bra, adv. var bra å gör, var god och
gör: skicklitt bra; ganska bra.
Bradiger, adj. dugtig, förträfflig.
Bravat, n. dåd, gerning, hvaraf man
skryter.
Bre, v. a. o. n. breda; brepå; piska
upp, äfven gifva ngn bannor; bre
ut: lägga ut en berättelse på
sanningens bekostnad, o. s. v.
Bröllöp, n. bröllop.
Bröte, en oordnad hop, mängd.
Bru, f. brud.
Bråfeger, adj. som snart skall dö.
Bråkast, n. i bråkastä, snarligen.
Brö, m. bröd.
Bröbinge, m. låda, der man förvarar
bröd.
Brölöser, adj. utan bröd.
Brömal, m. en, som äter mycket bröd.
Bröqvam, f. mun.
Bubbla, v. n. kuttra (om orrar och
kalkoner) äfven prata oredigt.
Bynna, v. a. [bynnte, bynt) begynna.
Byta, v. a. (bytte och böt, bytt och
by ti) byta, skifta.
Byte, n. byte (pa sista byte’till sist) äfven
laga skifte, vanligen benämdt
landt-mätarbyte.
Bd, conj. både.
Bd, eller Båga adj. båda, begge.
Båthatt, m. trekantig hatt.
Balja, v. n. ilsket böla (om fakreatur).
Bära, v. a. o. n. (bar, böri) bära,
bära i väg, springa.
Böla, f. börda.
Böra, (bole, bolt el. bort) v. n. böra.
Bösta, v. n. söka tränga sig fram,
bråka, väsnas.
Böste, n. svinbog.
Bözaskinn, m. skinn till byxor.
Bözsäck, m. byxsäck, ficka.
Da, adv. där.
Danna, adv. där.
Di, pron. de. Dihäre de här, Didäre
de der.
Dimpa, (damp, dumpi) v. n. falla
tungt
Dingla, v. n. sväfva, svänga.
Diss, desto, ju.
Ddga,. v. n. duga (dögde, dögd; men
äfven dög, döga).
Ddktare, m. läkare, deraf döktärelära
f. medecinskt studium; döktärskär
läkare, döktärskönst f. läkarekonst
o. s. v.
Ddktrera, v. n. utöfva läkarekonsten.
Dom, pron. pers. dem.
Dött, m. tapp, stopp.
Dra, (drog, draji) v. a. draga, dra
känsel på: känna igen; dra
timmerstockar: snarka.
Drömma, v. n. slå.
Drumm, m. stor säck.
Drygschel, f. egenskapen att*vara dryg;
få drygschla i husä: få tillgångarne
att räcka till.
Dröna, v. n. böla, eg. om fakreaturens
läte då de vänta på fodring.
Dundr er a, v. n. tala högt, fora oljud,
dundra.
Dyjla, v. n. söka att öfvertala, tvista.
Dämma, v. n. uppväcka dam, dåmma
på, piska på, komma indåmmanes
komma in med fart (så att
dammet ryker).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
