Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ri5
Ännu vacker, eller inte vacker ännu?
Märta fick en hastig ingivelse, tog av sig sin
gröna kedja och hängde den om Stinas hals. Så där
ja, nu var hon redan vacker minsann!
— Det är ju inte jag som är krusbärens genius
utan du, sade hon till svar på Stinas förvånade:
vad gör du? Och här har du inkräktaren!
Hallind hade genast haft en känsla av att stället
välkomnade honom men ägarinnan gjorde det ej.
Hon gick precis till den yttersta gräns en värdinna
kan gå för att inte verka ohövlig och ouppfostrad,
och hon underströk oavbrutet hur enkelt och an-
språkslöst och avsides hennes ställe var.
— Ja, just idealet för mig som vill undfly världen,
sade han.
— Och ändå behöver man inte svälta, sade Märta.
Titta en sån trädgård. Här är mat i överflöd.
— Ja, om ni vill arbeta som en slav, sade Stina.
Annars får ni äta tistlar till morgon, middag och
kväll.
Hallind tittade häpen på henne med sina stora
bruna ögon. Du är mig en konstig säljare, sade de.
— Var så god och stig in då, sade hon lite
generad.
Hon hade inte haft en tanke på att den unge herrn
med sin utländska och artistiska påklädsel kunde
höra till de allvarliga praktiska spekulanter som ville
se källare och vind.
Men hon slapp honom inte förrän hon visat honom
allt och svarat på alla slags frågor: om brunnen höll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
