Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
dem som dog för deras frihet. Och när gässen får
se gåsleverfabrikanten så kacklar de: välkommen!
Hallind blev generad som man blir, då den man
gett en avstraffning överbjuder en i att gissla sig
själv.
— Det var inte så jag menade, sade han.
— Nej, men som jag. Ni sa att vi inte dödat så
och så många millioner. Jo då. Om ni rasar mot
livet på ert sätt, så svarar vi med att föra krig på
vårt. Det är en grym krigföring som slår skyldiga
och oskyldiga och oss själva värst. Aldrig har ett
krig kostat krigarna så mycket. Vi kommer att driva
er stamping-outmetod i det absurda. De få som ser
vad som sker och ändå hoppas, lever på möjligheten
att i själva denna absurditet ligger ett frö och ett
incitament till omvändelse. I så fall arbetar kvin-
norna för en ny tid utan att ha det medvetet för sig.
Hallind såg på Märta. Nu var ju kontakten knuten
mellan dem igen.
— Laga då ni att den där omedvetna reaktionen
avlöses av en medveten regeringshandling, sade han.
Men Stina begrep inte så fort som Hallind.
Vad gick åt Märta? Vad var detta för fantasier?
Och varför hade hon plötsligt åldrats hundra år och
fått ett nytt ansikte där kraniet trädde fram som ett
varsel om ålderdomen och döden?
— Det där är bara fantasier, Märta, sade hon.
Vilka är det du talar om? Tänk på den präktiga fru
Ingberg, på majorskan Deck och din mor som stre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
