Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
finge veta att radion befordrat till befolkningen i
Gustavsfors med omnejd en order från militärkom-
mandot att gå ner i källare, bomma igen och sätta
syrefabrikationen i gång, emedan en anfallsflotta
siktades in över Sverige? Skulle jag väcka barnen
och prova gasmaskerna på dem? Nej, jag skulle
döda dem båda två, så ömt, så ömt i sömnen. Det
skulle jag kunna göra i kraft av min stora kärlek
till dem. Ett stort offer är det enda nu, hade Hal-
lind sagt.
Där vid Torkels säng tog hon honom i besitt-
ning igen, så fullkomligt som hon haft honom i be-
sittning medan han ännu bodde i hennes liv. Det
var förmätet, det var att sträcka sig längre än
moders rätt går. Men av kärlek kan man göra många
ting. Dock, o Gud, något är fel, när en mor icke
vet bättre sätt att bevisa sin kärlek till sin åter-
funne son! Eller finns det ett bättre sätt? Visa mig
det! Svara! Om du inte svarar, då är din kärlek
mindre än min.
Torkel vaknade häftigt, som om medvetandet om
en fara väckt honom.
— Vem är här? Vad är det? frågade han häftigt.
Å, är det mor, sade han sen lugnad. Men vad
gör mor här? Har jag inte sagt att mor ska sova tio
timmar i natt?
— Jag tänkte så mycket, Torkel. På att du ska
resa. Och på er framtid.
— Jaså, sade pojken, det var välan konstigt. För
innan jag somnade, så fundera jag mycket på om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
