Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fanny. Då skulle du se Rothenburg. Minns Gustav
vår vecka i Rothenburg?
— Mycket otydligt, svarade bankdirektören, och
det var ett oerhört olämpligt svar, enär den veckan
ingått i deras bröllopsresa.
Men hans brist på sinnesnärvaro hade sin grund
däri att han grubblade över hur han skulle bete sig
för att det skulle bli så lite skandal som möjligt
omkring Stinas motion om kapitel fjorton, ifall hon nu
verkligen motionerade. Efter det samtal han haft
med henne i dag, då de stötte ihop i
sammanbindningsbanan, visste han verkligen inte vad han skulle
tro. På hans argument att det här var en fråga som
varje förnuftig mor kunde utreda i hemmet med
sina unga döttrar hade hon svarat, äkta kvinnligt,
att hon inte hade sin dotter i sitt hem. Han hade en
känsla av att hans föreställningar snarare
underblåst hennes lust att motionera än dämpat den. Med
Stina kom man ingen vart med förnuftskäl och
målsmanskapet hade man varit nog dåraktig att ge
ifrån sig. Dagny tittade eftertänksamt från fadern
till tanten och tillbaka på fadern igen. Hon erinrade
sig att modern tidigare i dag, ja, det var i dag, fast
det verkade som det varit år sedan, frågat henne om
fadern var lycklig. Hon hade inte riktigt vetat vilket
svar modern ville ha och därför av
bekvämlighetsskäl svarat som sanningen var: ja, mycket lycklig,
tant Fanny förstår sig så utmärkt på honom. Modern
hade sett helt belåten ut vid denna upplysning och
när de skildes för att den ena skulle till riksdan och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
