Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
збб
— Begriper du inte alls vad jag menade med att
bli dödad av barbarerna? sade han. Du blir natur-
ligtvis inte ihjälslagen med klubba, men man har
så många andra möjligheter i vår tid. Folk vet inte
vilken bottenhederlig och bra människa du är. De
kommer att tyda allt till det värsta.
Stina satt där vid bordet, framåtlutad, med ansik-
tet i händerna. Hon brydde sig inte så mycket om
det han hotade henne med, men hon brydde sig om
att han hotade henne. Det var så otäckt, även om
han gjorde det i välmening. Det fanns ingen bro
mellan deras åsikter, men där gingo andra trådar
mellan dem. Inte på femton år hade hon känt det
så starkt som nu. Då hon försökte tala, var det
något som hindrade henne, precis på samma sätt
som då man i en dröm rör läpparna utan att få fram
de ord på vilka livet hänger.
Men han som inte fattade en glimt av känslo-
världen bakom hennes svar, begrep genast att hon
våndades och hade det svårt. Han strök henne över
håret så lätt att hon inte märkte det.
Hon har givit något förhastat löfte som hon inte
kan rygga, tänkte han.
— Var inte orolig för det jag sa nyss, bad han
vänligt. Vi ska nog klara av den här saken bättre
än du tror, Seså, lilla barn.
Hon såg hastigt upp:
— Du tror väl inte att jag har gett mig? Jag
kommer att rösta med Jansson och begära ordet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
